I varje jämnställt samhälle finns det idioter som jag kallar dom

Lasse Wethal, 23, skadades svårt efter att han attackerades förra påsken. ”De tände eld på mig för att jag är bög”, säger han till VG Nett.
Foto: PRIVAT

”De tände eld på mig
– för att jag är bög”

Lasse Wethal, 23, skulle fira påsk med vänner och bekanta.Brännskadorna syns fortfarande på 23-årige Lasse.

Men stämningen blev snabbt hätsk.

– Det var en som ropade ”Vad gör den jävla bögen här”, berättar Lasses mamma för Aftonbladet.

Sedan tände någon eld på hennes son.

Det har gått tio månader sedan attacken inträffade.

Polisen har fortfarande inte kunnat gripa den skyldige.

– Det är ingen som vågar vittna mot den där idioten. Folk som har varit på festen har berättat för Lasse vad som har hänt, men ingen vittnar, säger hans mamma, Reidun Bockelie, till Aftonbladet.

Använde parfym

Totalt var 15 personer i samma lokal i norska Holmestrand under påsken förra året. En av dem var Lasse Wethal, 23.

– Det var en person som utmärkte sig när Lasse kom, och sa ”Vad gör den jävla bögen här”, berättar Lasses mamma.

Hennes son och hans kamrater höll sig på sin kant, och hade det trevligt på festen. Till slut somnade Lasse på soffan. Då gick en person in i badrummet, hämtade en flaska parfym, och hällde den över Lasse.

Hotade att döda dem

Sedan tände någon eld på honom.

– Lasse minns ingenting av det inträffade. Hans vänner har berättat hur han började skrika, och rusade in i badrummet och ställde sig i duschen. En av hans kamrater ringde 112, men blev då hotad av den här personen, att han skulle döda dem om de sa något.

Åtalet ogillades

Hotet gav effekt. Fortfarande har ingen vittnat mot den personen som Lasse själv, och hans mamma, är övertygad om utförde attacken. Och för några dagar sedan ogillades fallet av åklagaren, på grund av bristande bevisning.

– Världen är inte rättvis. Och polisen har varit så slarviga. De har inte brytt sig. Jag fick själv åka till lokalen dagen efter och samla ihop min sons kläder i en plastpåse. Det tog dem fyra-fem dagar att förhöra folk. Då hinner de ju prata ihop sig, säger Reidun Bockelie.

”Kan inte gömma sig”

Totalt tillbringade Lasse Wethal nästan tre veckor på sjukhus, varav två på isolering.

– De sista bandagen försvann inte förrän i januari i år, säger Reidun Bockelie.

Hon och sonen är övertygad om att fallet kunde fått en annan utgång om polisen hade varit snabbare på att förhöra och säkra spår.

– Jag hoppas verkligen att det händer något nu när vi går ut i media. Då kanske de inte klarar av att gömma sig längre, säger mamman.

Carina Bergfeldt

 


besöker ofta graven Ville dog efter att ha fötts för tidigt

besöker ofta graven Ville dog efter att ha fötts för tidigt. Maria Örtenholm Oxell och Ulf Morten Aune har gett upp hoppet om att någonsin återfinna sin son, men de vill att någon ska ta ansvar

 

Foto: peter wixtröm

Ännu inga spår
efter lille Ville

Tidigare artiklar:

Döde Ville kan ha rövats bort Begravningsfirman fruktar ett brott

Skulle ta farväl – kistan var tom

Den 23 april förra året höll Ulf Morten Aune och hans sambo Maria Örtenholm Oxell en presskonferens tillsammans med Västerortspolisen, där de vädjade om hjälp att hitta Ville.

Enligt begravnings­byrån fördes kistan med Villes kropp från sjukhuset till bisättningsrummet vid Bromma kyrka den 7 april.

När kistan öppnades den 20 april var kroppen borta.

Enligt Stockholms kyrkogårdsförvaltning var det inte tillåtet att förvara kistor i lokalen, men det har begravningsbyråerna gjort i flera år.

Barnets kropp försvann spårlöst före begravningen

Lille Ville dog och hans kropp försvann spårlöst.

Föräldrarna fick begrava en tom kista – och än i dag vet de inte vad som hände.

– Men graven betyder mycket för oss ändå. Vi är ofta där, säger Ulf Morten Aune, 48.

Den 20 april förra året skulle lille Ville begravas i Bromma kyrka i västra Stockholm. Han föddes för tidigt, redan i vecka 24, och dog kort efter födseln.

I tre veckor stod den lilla kistan i ett olåst bisättningsrum bredvid kyrkan, i väntan på begravning.

Låg inte i kistan

Men när Ulf Morten Aune och hans sambo Maria Örtenholm Oxell ville ta ett sista farväl av sin son fanns han inte i kistan. Där fanns bara en madrass, hans tröja och byxor, hans gosedjur – och en blodfläck.

Ville var och förblev spårlöst borta.

I dag har de för länge sedan gett upp hoppet om att kroppen ska återfinnas. Men de vill fortfarande ­veta vad som hände.

– Vi får aldrig honom tillbaka, men vi vill att någon ska ta ansvar, säger Ulf ­Morten Aune.

Alla skyller på alla. Stockholms kyrkogårdsförvaltning, som är ansvarig för ­bisättningsrummet, skyller på begravningsbyrån – som skyller på kyrkogårdsförvaltningen.

Rummet stod öppet

Enligt polisens teori försvann Villes kropp under de tre veckor kistan stod i bisättningsrummet, som då var öppet för allmänheten under dagtid.

Men föräldrarna tror att Ville aldrig låg i kistan.

– Vi tror att något hände under obduktionen eller därefter. Om han togs i kistan, varför skulle kläderna då ligga kvar?

Ulf Morten Aune får leva med sorgen för alltid. Men just nu står han inför en annan utmaning – som tränare för norska sprintlandslaget på skidor. På tisdag åker han till OS i Vancouver.

– Det gick bra på VM i fjol och jag hoppas det ska göra det nu också.

Kerstin Nilsson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0